Han tittade på mig med nyfiken blick. Han kramade om mig som om det vore sista gången vi sågs. Han pratade med mig letandes efter ett svar. Han kysste mig försiktigt och med blicken såg han både rädd och vacker ut. Jag kunde höra hans hjärta slå när jag låg där på han bröst. Jag låg där och log. Hans närhet var min trygghet. Hans leende fick mitt hjärta att stanna upp. I flera timmar försökte jag se in i hans mörka ögon och försöka lista ut vem han var. Jag beundrade honom när han talade, jag tappade andan när han namn dök upp min skärm. Jag minns allt vi sa, jag drömmer om allt vi inte sa. Hans leende och skratt fick mig alltid att känna ett glädjerus i kroppen. När jag såg i ögonvrån hur han tittade på mig kände jag att jag ville ha mer tid för oss. Efter vår första natt ihop så visste jag att han inte bara var någon. Han var mer en så. Våra minnen får mig forfarade att skratta. Våran sista beröring sitter kvar i mig. Om jag känner efter kan jag fortfarande känna hans värme. Borra in mig i hans lukt och höra hans sista ord. Vi hörs..