Jag vet att jag är långt ifrån perfekt. Jag vet att jag är svår att förstå. Att det jag gått igenom och går igenom har påverkat mig. Att jag har svårt att vara ärlig om något har hänt. Jag vet att du bara vill mig väl och att jag stöter undan dig ibland när annat blir för jobbigt. Det är aldrig meningen att vara besvärlig, jobbig eller elak. Jag försöker varje dag. Jag vill inte ge upp oss. Jag tvivlar inte på dig, för jag vet att du är en underbar kille. Men du vet att jag tvivlar på mig själv. Jag har i hela mitt liv fått höra dåliga saker om mig själv. Det är då svårt att acceptera sig själv. Jag förstår fortfarande inte varför du är så otroligt snäll mot mig. Varför du älskar mig och bryr dig om mig som du gör. Men jag är så otroligt glad för det. Men ibland är det så svårt, för även om du säger att jag har fel. Så tycker jag att du förtjänar något bättre. Jag är jag tyvär. Jag vill bli bättre och jag hoppas att jag kanske kan bli bättre eller att jag kanske kan förstå att jag är bra. För något måste jag ju vara eftersom en så fin och bra kille som du älskar mig. Du är helt otrolig Jonas. Allt du gör för mig, allt du delar med mig, alla gånger du lyssnar på mig och försöker förstå när jag har det jobbigt. Jag säger det så ofta men gud! Tack älskling för allt! Ingen i hela världen kan vara så bra som du, det går ju inte? Jag ska komma bort från den här stället snart hoppas jag. Bryta kontaken med den personen i mitt liv som har förstört det mest. Jag ska bli starkare och jag ska inte ge upp. För din skull är jag kvar. För din skulle ler jag. För din skull går jag upp. För din skull utvecklas jag. För din skull andas jag.

Jag älskar dig ♥