Jag tog beslutet att flytta.

Som de flesta vet så har jag aldrig trivts i Sverige och särskilt inte i min hemstad Linköping som jag bor i nu. Jag har därför letat efter au pair jobb utomlands. Min dröm var att kunna få jobba massor nu i höst och sedan flytta efter nyår. Dock fick jag vänta väldigt länge på min intervju som fritidsledare och fick bara jobba en dag i september. I oktober fick jag lite mer jobb och jag har levt på att jobba som barnvakt då jag inte får min lönn fören en månad efter.Därför började jag ändra mina planer om att jag skulle åka senare som au pair.

 

Men just i den stunden så får jag ett mejl ifrån en familj i Melbourne som är intresserade av mig. De bor precis vid havet, har en pool i trädgårn och har tre barn. Kille 6år, tjej 10 år och kille 13 år. Efter att ha pratat med den här familjen så kände jag att det var min chans. Det är svårt att hitta en familj som man själv kan tänka sig leva med och att de ska vilja ha dig. Sen också att de bor i vid havet som alltid varit min dröm i en stad jag så gärna vill till. De har också en kusin som har diabetes vilket fick mig att sluta oroa mig för alla frågor om det.

 

Jag har alltså valt att tacka ja till det här jobbet. Jag kommer att få leva snålt även där. Men jag kommer fortsätta kämpa där för att få extra jobba och tänka mig för vad jag lägger pengar på. Sjävklart önskar jag att jag hade massor pengar med mig ner, men då skulle jag få jobba väldigt länge och risken finns då att det aldrig blir av att åka iväg. Man får kanske ett  fast vikariat, och blir fast vid de olika jobben och börjat bygga på relationer. Så det känns lite som att det ändå var bäst att åka nu, när jag inte är fast vid något och ingen har hunnit vänja sig vid att ha mig där för mycket.

På mina jobb jag har nu har jag sagt till om att jag vill jobba jämt och har även sökt timvikarie jobb som barnskötare.

 

Mitt visum har jag fått och biljetten är köpt. Den 20 januari flyger jag till Australien, Melbourne och den 22 januari på på morgonen flyttar jag in i mitt nya hem.

 

Så här kommer jag bo =)

 

Låter hur som spännande som helst och kul! :D

Gud vad roligt, vilken upplevelse det kommer bli!! :)

Men åh så roligt! Jag har alltid velat testa på att jobba som au pair men har inte vågat.. Man kanske ska ta steget nån gång i framtiden och testa på det :) jag är övertygad om att du kommer klara det galant! Heja dig! <3

sv: Tack så hemskt mycket :) det betyder mycket att du tror på mig och stöttar mig igenom denna kamp som kan uppstå emellanåt. Men som du säger så kommer jag att klara det här. Det gäller att ha en bra inställning så går det mesta. Och jag har kommit en bra bit på vägen :)

När intervjun publiceras i tidningen så kommer jag absolut länka den på bloggen så att ni kan få läsa om ni vill :)

Kramar

Vilken fantastisk upplevelse detta kommer bli för dig. Önskar jag var lika modig och vågade göra en sådan här grej.

Nejmen åh, så roligt! :D

Åh vad roligt för dig. Kommer blir grymt ska du se :D

Wow, vilken tuffing du är!! :) Bara positivt att våga göra såntdär, känner en som har varit i USA och hon ångrar ingenting, ger såå mkt! :D Kram

Wow, häftigt! Vilken grej!
Jag vill åka till Australien någon gång, det skulle vara häftigt, men det dröjer nog.

Var i Linköping bor du? :)

Jag känner samma sak som dig! jag har inte heller trivts här, känns så grått och färglöst :/ men i mitt fall funderar jag på att plugga utomlands :o men jag önskar dig lycka till med au pair-drömmarna!<3 Och du, ta chansen! Du har ju som du själv säger ingen som håller fast dig, och då är det bara att uppfylla din dröm. För väntar man allt för länge, tenderar det att aldrig ske tyvärr :o

Waow vilket äventyr! Du kommer ha det så himla bra där! Underbart ju!
PS: vi gjorde resan i augusti :)