Jag gjorde ialf det jag kände att jag var tvungen att göra, det som kändes mest rätt, det taklades på det sättet som jag trodde. Men hade hoppats på att det inte skulle göra, men vad ska jag göra? Alla människor lever sina liv. De får sjävla välja på vad de tror på och inte tror på. Den enda jag kunde göra för att vara snäll och försöka rätta till mitt fel och berätta sanningen. Sen kan man inte ändra på folks känslor, tankar och handlingar, man kan väl bara försöka att påverka det? Som jag gjorde, jag ville ha ett erkännande från dig och att du skulle förstå. Men istället ljög du ännu mer och du såg bara han och var blindad av snacket. Men jag vet ialf vad mina gränser går och jag borde väl vara glad för att jag i slutändan kommer  vinna över dig. För hur länge kan man leva på lögner? Någon gång kommer alla se igenom, och sluta se upp till dig. Någon gång kommer du få klara dig själv, människor kommer och går och inget kommer någonsin gå helt rätt längs vägen, någon gång kommer de även sättas stopp för dig. Även fast du själv nu inte fattar det. Men ialf så har jag har något som du troligtvis aldrig kommer få, ärlighet visste du att det ens fanns?