Fotbollspelaren, Henrik Larsson har varit min stora idol sen jag var 10 år. Jag valde redan ifrån början att heja på honom då jag tyckte att han inte bara var skicklig, utan han spelade med hjärtat. Henke har alltid varit en lagledare, en sån som uppmuntrar, kämpar och ger alla en chans på planen. Jag har fortfarnde bilder på honom i mitt rum och har läst hans bok ett antal gånger. Folk säger ibland att jag är som en levande ordbok när det gäller information om honom, haha.

 

Jag har träffat honom två gånger. Första gången vari  Landskrona 2010. Då jag var där på semester och han tränade Landskrona Bois. Jag charmade en vakt och fick reda på vart han skulle komma ut. Så stod vid hans bil och väntade. När han kom ut skakade jag av nervositet, och det ända jag vågade fråga var om en bild. Jag som hade tänkt ut ett helt tal. Jag fick en bild.

 

Min andra gång var nu i våras. Då han då tränade Falkenberg och de spelade mot Åtvidareberg. Den här gången hade jag bestämt mig för att jag var tvungen att prata med honom. När han kom ut, så gick jag fram till honom. Frågade om bild och autograf att ha i min bok. Jag var helt skakig och hjärtat slog så hårt de kunde. Men jag höll mitt tal. Jag berättade om hur jag följt hans spel hur han fått mig att aldrig vilja ge upp när jag själv har spelat. För han har verkligen tagit sig tillbaka ifrån grymma skador. När jag nämnde hans bror som tog en överdos för någrar år sen och sa att han berättelse inspirerat mig och hjälpt mig, då jag själv har haft kompisar som knarkat. Så vart han rörd, och sa tack. Jag fick en kram. Mamma var också rörd. Hon tyckte Henke var så fin mot mig. och hon sa även att man såg att han blev generad, när jag berömde honom för hans insatser han gjort. Henke var en fantasisk spelare och trots det han gått igenom i sitt liv så har han lyckats att skapa något så stort. Jag beundrar honom för allt han gjort som spelare, tränare, bror, pappa, man, vän och son. Han är och kommer alltid att vara min gud♥

 

Min mamma kan som vanligt inte ta bilder. Men jag är bara lycklig för de minuterna jag fick med honom för de leendet, tacksamheten han visade inför mig och kramen!